Släktens stadgar

att främja samhörigheten mellan släktmedlemmarna

Denna målsättning har främst kunnat tillgodoses genom att släktföreningen anordnat släktmöten. Vid de första släktmötena var det främst de äldre generationerna som deltog, men allteftersom vi i min generation kom upp i tonåren har släktmötena präglats av ett stort ungdomligt inslag. Och den utvecklingen har fortsatt. Vid det senaste släktmötet, 200 årsjubileet i Stockholm år 2000, deltog 6 medlemmar ur min föräldrageneration eller motsvarande. Ur min egen generation deltog 67 personer, och ur nästa generationer hela 98 stycken. Dessutom deltog ytterligare 22 yngre barn vid söndagens besök på Junibacken. Totalt blev detta 193 personer, vilket då motsvarade ungefär 60 % av de som då var bokförda i vår släktförteckning.Släktmötena har alltså hittills utgjort vårt medel för att skapa samhörighet i släkten. För att ytterligare stärka samhörigheten har styrelsen tagit initiativ till ett släktblad, Munck@bladet, som för närvarande distribueras till ca 115 familjer med e-post, och per vanlig landpost till ytterligare 4 – 5 familjer som inte har e-post. Munck@bladet har mottagits mycket positivt och redaktionen, som består av medlemmar ur styrelsen, känner sig inspirerade att fortsätta.

att utforska släktens historia och göra den känd för släktmedlemmarna

Uppgiften att utforska släktens historia är till stora delar redan löst genom det genealogiska arbete som Thomas utförde från 50-talet och fram till sin bortgång. Thomas publicerade sitt arbete i “Munck af Rosenschöldska släktföreningens handlingar”, 8 delar, som är utgivna i stenciler och inbundna i styva gröna pärmar i A-4-format. Huvuddelen av Thomas arbete finns samlat i den av släktföreningen 1988 utgivna boken “De gamle Munckar och Rosenschöldar”.Thomas har även skrivit en memoarbok, i vilken naturligtvis släkten spelar en stor roll. Släktföreningen bekostade 1995 utgivandet av “Minnen från 1900-talet”, minnesanteckningar av f.d. borgmästaren i Malmö Thomas Munck af Rosenschöld.

Redaktionen för Munck@bladet strävar efter att i varje nummer av tidningen lyfta fram någon person ur släktens historia för att skildra dennes livsöde och livsverk. Underlag för Munck@bladets artiklar om släktingar hämtas delvis från Thomas gedigna genealogiska arbete. Men det finns många andra källor också. Vi har sökt igenom Kungliga Bibliotekets databas och funnit litteratur och avhandlingar som är utgivna av våra egna. Det finns också böcker som berättar om våra släktingar, t ex den bok som vi senaste nummer 1 2005 av Munck@bladet tagit axplock ur, “Oxehufvud – en svensk viking” skriven av Axel Paulin.

Munck@bladet är ett utmärkt medel att göra släktens historia känd för släktmedlemmarna.

att äga och inom släkten bevara arkivalier, porträtt och annat som är ägnat att belysa släktens historia

Thomas samlade aktivt föremål och tavlor med porträtt som har anknytning till släkten. Redan under sin livstid donerade han huvuddelen av detta till släktföreningen. Johan och Clara har vid bodelningen efter Thomas generöst donerat ytterligare material till släktföreningen, vilket vi är mycket tacksamma för. Härutöver har vi erhållit flera donationer från Hedvig och Ingeborg Tegnér och från Clara MafR. Släktföreningen äger också en violoncell och en magnifik kristallkrona. Huvuddelen av alla föremål finns deponerade hos medlemmar inom släkten och är registrerade i en inventarieförteckning med fotografi av varje föremål. Inventarieförteckningen aktuellthålls för närvarande av ordförande Sten.Varje innehavare av föremål som tillhör släktföreningen kommer inom kort att erhålla ett dokument för underskrift som anger villkor för hur släktföreningens egendom skall handhas. Det är angeläget att arvingar i samband med att dödsbon delas görs medvetna om att släktföreningen äger vissa föremål i våra hem.

att i den omfattning, som finnes lämplig, vårda släktgravar och andra utom föreningens ägo befintliga släktminnen

Styrelsen har inventerat vilka gravar som kan komma ifråga och funnit att den enda grav som släktföreningen har åtagit sig att vårda genom att betala kostnaden härför är Elof Tegnérs grav i Lund. I denna grav ligger förutom Elof Tegnér även Hedvig och Ingeborg Tegnér.Ett arbete med att upprätta en förteckning över gravar där släktingar är begravna pågår.

samt i mån av resurser bistå behövande släktmedlemmar