Munckasläktens medlemmar uppmanas tycka till om kvinnliga huvudmän.

Nummer två av Munckabladet 2016 har nyligen distribuerats till samtliga medlemmar.  Det kan också läsas här på hemsidan. Numret innehåller intressanta artiklar om Hedvig Tegnérs konstnärskap och levnad. Dessutom får vi en utförlig rapport av Sten M af R om adelsmötet den 4 juni.

Munckabladets redaktion uppmanar alla medlemmar att skicka in personliga minnen av Hedvig Tegnér och bilder av hennes tavlor.

Adelsmötet väckte uppmärksamhet i massmedia föranledd av en motion med förslag om rätt för kvinnor att bli huvudmän för adliga ätter.   Detta noterades speciellt av en del Munckasläktingar, framför allt kvinnliga.

Ami Lönnroth förklarar bakgrunden i ett inlägg, som är formulerat som en introduktion till en visa av Amis syster Elisabeth Genell Storm, som påminner om några av kvinnorna i släkten.
Fler inlägg i debatten emotses! De kan mailas till webbredaktören för införande här på nyhetsbloggen. Eller svara direkt på bloggen. Missa inte denna chans göra din röst hörd!
Här följer Amis inlägg:
En del Munckaättlingar, kanske framförallt de kvinnliga, har noterat att årets adelsmöte den 4 juni föregicks av oväntad medieuppståndelse. Anledningen är en motion om att göra det möjligt även för kvinnor att bli huvudmän för adliga
ätter. Carl Lagercrantz, huvudman för den adliga ätten Lagercrantz, som lade motionen, sade dagen före adelsmötet i en intervju:
– Jag vill få in fler kvinnor. I börsnoterade företag har man funnit att de företag som har kvinnor i ledningen går bättre. De med kvinnor har större vinster, medan de som bara har män går i konkurs och försvinner, säger Carl Lagercrantz till SVT Nyheter. Han föreslår, att huvudmannen i sitt testamente framöver ska kunna utse sin efterträdare. Vilket alltså innebär att det inte automatiskt blir äldsta
sonen som tar över, utan att även döttrar och yngre bröder kan väljas till huvudmän för adelsätter.
– Om inte kvinnorna får vara med så kommer den svenska adeln att dö ut, säger Carl Lagercrantz. Vi, ett antal Munckakusiner, började då diskutera detta, inte så mycket av rädsla att Munckasläkten skulle gå i konkurs – hur skulle den kunna det, den har ju inga domäner, som Claes i Landskrona, dåvarande ordföranden i släktföreningen sade på ett släktmöte för ett tjugotal år sedan. Men vi drog oss till minnes att släktens kvinnors betydelse på olika sätt lyfts fram i varje fall under innevarande sekel.
Och bäst sammanfattas det av Bebbe, Elisabeth Genell Storm, som till släktmötet 2000 skrev ”En visa till Munckajubiléet till särskild hågkomst av kvinnor i vår släkt”. Värd att lägga på minnet och gärna sjunga till melodi Skånska slott. Här är den:

En visa till Munckajubileet Trettonafton år 2000 till särskild hågkomst av kvinnor i vår släkt.
Melodi: Skånska slott

När Munckarna samlas här till jubileum
i Riddarhus-ståten, ett adligt museum,
så glöm ej di gamle som före oss gick.
Betänk deras öden ett kort ögonblick!

Dem Thomas beskrivit och Anna besjungit
i visor som längesen re’n har förklungit.
Visst minns vi en del om vår bisp och hans ätt,
mest vet vi om männen – kan det vara rätt?

Att födas som kvinna kan ligga i fatet,
ja, särskilt i adeln rår patriarkatet.
Men helt utan kvinnor står släkten sig ej;
så tecknom av mödrar ett nätt konterfej!

I åravis har det ju visst varit tal om
att släkten begynte med Stormor i Dalom.
Från henne vi stammar i trettonde led,
och så gör di fleste i Sverige med!

Bisp Petrus, vår an-far, han hade en mamma
som fick Konsistoriet att blekna och stamma.
Hon vann – Catharina – mot Akademin,
för kossa och vagn Munckska tomten som sin.

I vapnet finns Bispmössan, men även Rosen;
dess ursprung och upphov det anar vi hos en
av anmödrar många uti Lunda stad:
hon var – Ulla-Nora – ju född Rosenblad!

Ja, biskopsfrun, hon hörde till de fertila.
Med 14 barn undras om alls hon fick vila?
Med ”oskrymtad dygd och ett fromt sinnelag”
så var hon sin Petrus till mycket behag.

Men vem förde med sig musíkaliteten?
Lovénarna skänkte oss den kvaliteten.
Det klingar ju än i kvartett eller kör,
så tacka då Hedda för toner du hör!

Ja Hedda Lovén hette Hedvig och Sara.
Hon vägra’ med Konsulen Gabriel fara
till Flensburg, nej hon ville stanna i Reng
i kyrkliga tjället, med glyttar och dräng.

Till Åbarp herr Konsulen helst ville åka;
i glömska minsann konsulérskan då råka’,
ty sin ”parasonk” lät hon kvarglömma visst,
och så fick hon vända – en feminin list!

Augusta på Våxnäs i skaran av systrar
till lockrop ifrån Presidenten hon lystrar.
Bland anor hon räknar en mormor så fin,
grevinnan von Gerdten ifrån Apertin!

Till möten med adeln och riksdags-séjourer
far Thomas. Augusta då sexfaldig mor är.
För fyrtioåtta kan hon ha kalas,
porslinet finns ännu (!) men glas är i kras.

Uti societeten är hon ”sval värdinna”,
och i barnuppfostran en märkelig kvinna,
Bland barnlekars buller och bång, skratt och skri
”ej rådde i barnkammar’n melankoli”.

Se’n bland akademiskt studerade kvinner
sin tur och sin lycka tre sönerna finner:
en fil.doktor Hanna var arkeolog,
fredrika, åt kvinnosak stod hennes håg.

Och minns Elsa Frölich, fil kand. och grevinna,
hon var enligt vittnen en särdeles kvinna,
och hon gav ju upphov åt vår Ljungby-gren;
till Danmark har den åter-grenat sig se’n.

Från Holma kom ’Lisabeth, borgmästarinna;
en med.kand. hon lyckades minsann att hinna.
Se’n barnskaran växte på Sundöre stor,
och den traditionen på Sundöre bor!

Och Hedvig hon dvaldes vid målarstaffliet.
För unga modeller då kunde det bli ett
”förhör” och en saga om mostrarnas rad,
och kunde man alla blev Hedvig så glad.

Ack nutidens mödrar och fastrar och mostrar
ni barnbarn och barnbarnsbarn älskar och fostrar,
och ej står ni efter i klokskap och vett
de kvinnor från förr i vår Rosenschöld-ätt!
Elisabeth Genell Storm

Några personuppgifter
Catharina Sophia Winding, 1705-1801, var gift med Zacharias Munck.
Ulrica Eleonora (Ullanora) Rosenblad, 1750-1793, var gift med deras son Petrus Munck, sedermera biskop. Ett av deras barn, ”konsulen” Gabriel M af R, var
gift med Hedvig Sara (Hedda) Lovén, 1794-1871. Ett av deras barn var sedermera ”Presidenten” Thomas M af R, 1813-1893, gift med Augusta Charlotta
Malmborg, 1838-1907.
Deras barn var:
Hedvig, gift Tegnér, 1866-1961.
August M af R, 1868-1955, gift med Elisabeth von
Sydow, 1874-1950.
Nils M af R, 1869-1935, gift med Elsa Frölich,
1871-1953.
Emilie (Millie) M af R, 1872-1957.
Mortimer M af R, 1873-1942, gift 1:o med Bojan
Beijer och 2:o med Hanna Rydh, 1891-1964.
Clara M af R, 1880-1975.
Men hur hänger det egentligen ihop med Stormor i
Dalom? Hon hette i alla fall Margareta Burea, 1594-1657,
prostinna i Leksand.

(Källa: Thomas M af R “De gamle Munckar……”)

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.